Acceptansen och styrkan

En del av terapin är att faktiskt förstå att det här har hänt mig. Det är sanningen oavsett hur jag vrider på det. Så är den onekligen och sann. Det här har hänt mig, de går inte att rymma ifrån, springa ifrån eller skjuta undan. Jag måste lära mig att acceptera det här och finna en frid i det hela. Det är sanningen och den är svår. Men en vacker dag så kommer jag ha accepterat det här till 100%

Skillnaden från nu och ett halvår tillbaka, är att jag faktiskt har börjat kunna lägga det här till minnen. Att jag ser de här som något jag kan plocka fram och ta styrka ifrån, en inspiration ifrån. Jag ska inte låta det här integrera med mina känslor. Jag ska vara fri att göra det jag vill, må exakt som jag vill må, hitta nya passioner och faktiskt bara vara ute bland folk utan bli psykiskt utmattad. Det här är fortfarande sanningen, det gör det inte okej men jag kan låta det flyta som ett minne så jag kan få leva det liv jag vill och förtjänar. Jag förtjänar det.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>